Exklusiv intervju med Putter Smith om Diamantfeber (1:2)
Av: Mark Cerulli
Publicerad: 2015-12-20
Mark Cerullis exklusiva intervju med Putter Smith som briljant spelade Mr. Kidd i den sjunde James Bond-filmen, Diamonds Are Forever (1971, Diamantfeber), regisserad av Guy Hamilton som återvände för sitt andra filmäventyr med 007 efter 1964 års enormt framgångsrika Goldfinger (1964).
Ett möte med Mr. Kidd – Exklusivt på From Sweden with Love
Del I:
"C'mon in", säger Putter Smith vid dörren till sitt mysiga hem i Kalifornien med samma pillemariska leende han använde när han glatt försökte döda James Bond i Diamantfeber. Nu 74 år gammal är Putter en man som har blivit extremt bekväm med sig själv - och har kommit till rätta med berömmelsen som en roll i en klassisk Bond-film för med sig.
Först och främst är Putter musiker. "Det är ett val man gör i sitt liv. Det är min kallelse", säger han om den moderna, improviserade jazzen han har spelat i årtionden, "det är konst." Att bli utvald för Diamantfeber var en av de lyckliga incidenterna i show business. Regissören Guy Hamilton, en annan stor jazz fantast, råkade se en av Putters föreställningar med jazzikonen Thelonious Monk på den berömda jazzklubben Shellys Manne-Hole i Los Angeles utmed norra Cahuenga Boulevard. De hade ett kort samtal som Putter inte längre minns "men det handlade inte om filmer eller något sådant..."
"Ungefär tre månader senare får jag ett telefonsamtal", minns Putter. "De frågade om jag var basisten med Thelonious och jag sa 'ja' så de bad mig att komma till Universal för ett test. Jag trodde att det var för musiken tills de sa att jag inte behövde ta med min bas."
Det surrealistiska filmtestet bestod av Putter och musikkollegan Paul Williams, också övervägd för en skurkroll, som kommer ut från bakom en gardin och skrattar. "Så jag stod där och skrattade", sade Putter. Det måste ha varit en lustig syn - Putter, som är över 180 cm, bredvid den mycket kortare Williams som trots sin ringa storlek hade en solid skådespelarresumé. När det hela var över tänkte Putter inte mer på det utan återgick till att göra musik ... tills han kallades tillbaka för att läsa med Bruce Glover! Han kunde fortfarande inte tro att han övervägdes för en roll, än mindre i en stor Bond-film. "Det var omöjligt, skådespeleri var inget jag någonsin velat eller förväntade mig", sade Putter. Och plötsligt erbjöds han ett kontrakt. Rollen som Mr. Kidd var hans! Jazz musikern greps av panik – "Jag visste inte vad jag skulle göra eller hur man ska agera." Lyckligtvis var Putters hustru, VR Smith, en skådespelerska/sångerska och påminde honom, "De anställde dig, kom ihåg det. Var bara dig själv." Och sedan bar det iväg till Nevadaöknen för hans första scen - med Glover som fick rollen som Mr Wint.
Även om han inte var en professionell skådespelare var Putter en Bond-fantast. (Favoritfilm: From Russia with Love) Vad han tyckte om den store Sean? "Oh man, han var bäst." Putter skvalade att "han var allt du kan tänka dig, och mer därtill!" Han berättade också vänliga ord om sin partner i brott, Bruce Glover. "Bruce var full av bra idéer och är mycket seriös med vad han gör."
Putter Smith som Mr. Kidd och Bruce Glover som Mr. Wint i en borttagen scen från Diamantfeber:
Putter var också mycket berömmande över filmens regissör, en legendariske Guy Hamilton. "Det var inget skitsnack från honom," erinrade Putter med tillägget att hela filmteamet respekterade honom och kallade honom "Guv”. (Brittisk slang för guvernör, en respektfull term.) Hamilton lät Putter vara Putter, erbjöd endast tips som att "stå rakt" när hans skugge syntes under helikopterns roterande blad.
Fanns det någonsin gånger han var tvungen att nypa sig själv och säga, "Jag är I en James Bond-film!"? "Oh yeah" minns Putter med ett skratt, "min första scen var att dra Sean Connery ur bakluckan på en bil så jag stod där och sade till mig själv,"MAN, det är Sean Connery i bagageluckan på en bil!"
Fortsättning följer i Del II som inkluderar Putters episka eld stunt!