Hemsidan senast uppdaterad: 2024-03-21

Till minne av James Bond-regissören Peter Hunt (1925-2002)

Av: Anders Frejdh
Publicerad:
2004-09-06
Peter Hunt On Her Majestys Secret Service
Peter R. Hunt, brittisk filmklippare och regissör som redigerade de fem första James Bond filmerna - Agent 007 med rätt att döda (1962), Agent 007 ser rött (1963), Goldfinger (1964) (1964), Åskbollen (1965) och Man lever bara två gånger (1967) - innan han erbjöds jobbet som regissör för I hennes majestäts hemliga tjänst (1969) avled den 14 augusti 2002 i en ålder av 77 år.

Filmklipparen, redigeraren och regissören Peter Hunt var associerad med den enorma framgången för James Bond-filmerna, den mest långlivade serien i filmhistorien. Han redigerade de fem första Bond-filmerna - som av de flesta anses vara de bästa - där han skapade en vass klippningsstil som gjort avtryck hos många redigerare och regissörer av actionfilmer.

Han regisserade också en film, On Her Majesty's Secret Service (I Hennes Majestäts hemliga tjänst) med George Lazenby i rollen som agent 007, numera ansedd som en av de bästa Bond-filmrna. Den oerfarna australiske modellen fick skulden för filmens jämförelsevis dåliga biointäkter medan Hunt hyllades för taktfull och till synes obesvärad regi.

"Jag träffade Peter första gången 1947, när jag precis börjat som klippare på London Films Shepperton. Peter var då klipparassistent. Okänd för mig, hade Peter sett min karriär utvecklas som klippare och second unit regissör för TV-serier som Danger Man. När han behövde en regissör att filma bobsekvensen i Schweiz kontaktade han mig och lyckades övertyga Harry och Cubby att jag var mannen för jobbet." - John Glen (2nd Unit regissör för OHMSS)

"Peter och jag arbetade tillsammans med 11 produktioner. Jag träffade honom första gången under arbetet med 1960 års Sänk Bismarck! när jag assisterade ljudredigeraren för filmen, (den legendariska) Win Ryder. Jag ville så gärna återvända till att arbeta med bild snarare än ljud och det var helt av en slump att Peter assistent rörde sig och vi bildade ett nytt team. Han var aldrig för stolt för att acceptera idéer jag föreslog och efter ett tag tillät han mig att sätta ihop scener som han senare kunde finklippa. När budgeten på Dr No inte möjliggjorde två ljudspår-läggare tvekade han inte att ge mig jobbet som ljudeffekt-läggare. Det var ett enormt stort beslut, oerhört sällsynt på den tiden. Han gjorde ett mycket tidigt beslut om Dr No att filmen var att "hålla sig i rörelse" och hans bidrag till dessa tidiga Bondfilmer var enorm. Han kunde vara hänsynslös ibland och jag blev ledsen över att se klipparen Thelma Connell lyftas bort från You Only Live Twice när Peter återvände från regiarbetet med 2nd unit teamet. Vi skildes åt när han fick jobbet som regissör för OHMSS och jag fick min dröm om att bli filmklippare uppfylld. Flera år senare fick jag en chock när jag såg honom intervjuas på TV och det var uppenbart att han hade ett mycket allvarligt hälsoproblem. Han var utan tvekan en mycket begåvad filmskapare." - Norman Wanstall (Oscar® belönad ljudläggare)

"En gentleman och skådespelarregissör som alltid sade - låt mig se dig agera så klipper jag det bra.” - Terence Mountain (Raphael i OHMSS)

Om Peter Hunt:
Hunt föddes i London den 11 mars 1925 där han lärde sig mycket av en farbror som gjorde statliga tränings- och utbildningsfilmer. Hans första berömmelse var faktiskt genom en rekryteringsaffisch för The Boy Scouts Association när han var 16, och han läste bibeltexten på Lord Baden-Powells begravning. Vid 17 års ålder tog han värvning i armén och beordrades nästan direkt till Italien där han deltog i slaget vid Cassino.

Efter kriget återvände han för att arbeta med sin farbror, innan han blev klippningsassistent för Alexander Korda och fullfjädrad redigerare för Djävulspatrullen (1956). Han arbetade med både Terence Young och Lewis Gilbert på ett antal filmer innan han redigerade deras Bond-filmer.

Hunt hade ett decennium av redigering bakom sig men gick motvilligt med på att redigera den första Bond-filmen 1962, Dr No. "Jag var egentligen inte alls intresserad av att göra den", berättade han. "Men, så tänkte jag, ja, om Terence [Young] är regissör, som jag kände bra och tyckte om, blir det nog bra." Tidigare hade Hunt föreslagit för Harry Saltzman, i sitt sökande efter en skådespelare att porträttera James Bond, att producenten skulle kolla in filmen han just hade redigerat, den svaga krigskomedin Tidernas agent (1961), i vilken Sean Connery spelade en zigenare som var gårdfarihandlare.

Redigeringsstilen av Bond-filmerna växte fram därför att, "om vi lät dem röra sig snabbt nog kommer folk inte se de tomma hålen," det som redigerarna kallar "chets", eller fyndiga redigeringstrick. "För Agent 007 med rätt att döda, till exempel, var det en hel del som saknades i filmen när vi kom tillbaka från inspelningen på Jamaica och jag var tvungen att klippa om den och ljudsätta den på ett sådant sätt som lät vettigt."

Efter det beslutade sig Hunt för att använda "jump cuts" och snabb klippning med mycket få in- och utzoomningar som "förstör spänningen i filmen". Fighten mellan Connery och Robert Shaw ombord på Orientexpressen i Agent 007 ser rött krävde totalt 59 klippningar för 115 sekunders film.

Förutom redigering så regisserade Hunt några second-unit scener för Bond-filmerna, liksom titelsekvensen för Chitty Chitty Bang Bang (1968). "Jag hade en fruktansvärd tid i klipprummet under Man lever bara två gånger (1967), med Donald Pleasance som Blofeld. Lewis [Gilbert] hade gjort honom till en gammaldags sorts miniskurk. Om du tittar på filmen mycket noga så kommer du upptäcka att Pleasance inte går i någon scen eftersom han hade ett trippande steg. Han var så kort att han såg ut som en liten älva bredvid Connery. Jag använde varje bit av redigeringsfantasi som jag kunde så att han togs på allvar som en skurk."

Många hängivna Bondfantaster beklagar sig att Hunt aldrig regisserade ytterligare en 007 film. Hans vilja att vara trogen Ian Flemings original, ända ner till hjältinnans (Diana Rigg) död och nedtrappningen av prylar, placerar I Hennes Majestäts hemliga tjänst högre än många senare filmer i serien. Det visade sig också att det blev den bästa filmen han regisserade.

Därefter följde två alltför långdragna äventyr i Afrika med Roger Moore, Gold (1974) och De sista äventyrarna (1976). Ett par machofilmer med Charles Bronson, Jagad till vanvett (1981) och Assassination (1986) och den onödiga De vilda gässen II (1985). Men arbete började sina, en situation som gjorde den normalt sprudlande och energiske Hunt deprimerad. 1975 bosatte han sig i södra Kalifornien med sin partner Nicos Kourtis, som överlever honom.

Redaktörens anmärkning:
För andra James Bond regissörer presenterade på From Sweden with Love, klicka här.

Bild ovan:
Dedikerad autograf från Peter Hunt till Anders Frejdh från FSWL:s privata samling.

Läs mer om Peter Hunt och hans filmkarriär på IMDB:
www.imdb.com/name/nm0402597/

Taggar:

#i_hennes_majestats_hemliga_tjanst
#james_bond_regissorer
#john_glen
#norman_wanstall
#nyheter
#peter_hunt
#till_minne_av

Tag Cloud

Bond 25 Bondbrudar Bondskurkar Britt Ekland Daniel Craig Dolph Lundgren George Lazenby Izabella Scorupco James Bond museum Kristina Wayborn Mary Stavin Maud Adams No Time To Die Ola Rapace Pierce Brosnan Roger Moore Sean Connery Spectre Timothy Dalton
 

All information, text och grafik (om inte annat anges) på denna webbplats är skyddad enligt lagen om upphovsrätt. Kontakta oss för att använda någonting.

Denna webbplats stöds inte på något sätt av Eon Productions Ltd, Danjaq, LLC, Metro-Goldwyn-Mayer, Sony Pictures, United Artists, Ian Fleming Publications Ltd eller någon annan av de som innehar rättigheter för James Bond. Den drivs helt oberoende av dem på fritidsbasis och utan vinstintresse.

Bilder från James Bond filmerna © 1962 - 2024 EON Productions Ltd, Danjaq LLC, MGM Inc. och United Artists Cooperation.

Omslagsbilder till James Bond böckerna © 1953 - 2024 Ian Fleming Publications Ltd. och Glidrose Productions Ltd.

Grundare & Ansvarig utgivare: Anders Frejdh