Warning: getimagesize(/www/webvol7/l7/l79xdc8au1t4kax/jamesbond007.se/public_html/content/memoriam/Ken-Wallis-James-Bond-obituary-2013.jpg): failed to open stream: No such file or directory in /www/webvol7/l7/l79xdc8au1t4kax/jamesbond007.se/public_html/index.php on line 584
1 SEPTEMBER 2013 WING COMMANDER KEN WALLIS (1916-2013)
Hemsidan senast uppdaterad: 2017-06-16

1 SEPTEMBER 2013
WING COMMANDER KEN WALLIS (1916-2013)

Av: Anders Frejdh
Publicerad:
2013-09-07
FSWL är ledsna att behöva rapportera att Ken Wallis, den otroligt begåvade "stålmannen" som en gång spelade James Bond på film (för Sean Connery i Man lever bara två gånger 1967), har gått bort. Våra tankar går nu till hans familj.

Ken Wallis gamla vän och FSWL medarbetaren Ian Hancock minns hjälten:

"Jag träffade först Ken i början av 1990-talet genom vårt gemensamma intresse och våra respektive roller på Flixton Museum. Ken var president från 1976 och jag blev ordförande för 10 år sedan. Under år 2000 föreslog jag att jag kunde skriva en artikel om hans liv till museets nyhetsbrev eftersom det inte fanns mycket i tryck vid den tiden - naivt trodde jag något i stil med runt 500 till 1000 ord. Vårt första lunchsamtal genererade flera tusen! Jag skulle alltså inte ens skrapa på ytan med den nivån. Jag upptäckte snabbt att det skulle vara ganska förvirrande att försöka producera en kronologiskt historia eftersom Ken hade engagerat sig i så många olika projekt och intressen, ibland samtidigt. Var och en krävde lite djup med separat undersökning och förklaring. Under de kommande 13 åren hade jag förmånen att ha täta möten med Ken under vilka jag skrev ner hans åsikter, tankar, prestationer, besvikelser och problem. Han bidrog själv även med anteckningar om andra saker han ville ha med samt tekniska förklaringar.

Jag tänkte alltid att berättelsen skulle vara saklig men lättsam - ungefär som Ken på många sätt. Det skulle inte bli någon "smutsig" biografi och lämna läsaren förvirrad utan att lära känna den sanna människan och hans strävanden. Av naturliga skäl kunde inte allt vi diskuterat användas i boken eftersom vissa uppgifter var "affärshemligheter" om hans konstruktion av autogyron (då jag inte heller är flygingenjör kunde jag inte ens förstå allt!), inte heller personliga observationer där identiteter var tvungna att skyddas. Jag började efter hans klara godkännande och osjälviska hjälp även om jag aldrig hade skrivit en biografi innan denna. Ärligt talat är det inte en lätt uppgift men jag hoppas att jag uppnått vad jag föresatt mig att göra i läsarnas ögon. Ken anmärkte regelbundet att "den skulle aldrig ha skrivits utan dig". Jag svarade alltid att jag hade den lätta uppgiften att skriva om hans liv efter han var tvungen att leva det! Titeln The Lives Of Ken Wallis roade honom men jag förklarade den med att med så mycket gjort kände jag verkligen att han hade upplevt mer än ett liv. Den maskerade också mitt något osammanhängande tillvägagångssätt! Oavsett syfte finns åtminstone merparten av informationen om hans liv på ett ställe och han kände att den sista utgåvan, nr 5, var fullständig.

Sista gången jag träffade Ken var i maj för en lång lunch. Som vanligt var han knivskarp i att minnas händelser under sin livstid och på gott humör med "fruktigt" språk med glimten i (det bra) ögat. Visserligen började han bli svag och hans syn sämre men jag kände att han lutade sig mot mig när vi gick till och från bilen. Han uttryckte olika orosmoln i livet - hans egna och i allmänhet (framför allt våra väpnade styrkor i Mellanöstern: "man ska aldrig röra om i Mesopotamien" enligt Ken) - men han skulle alltid göra samma kommentar om hans omständigheter, "om du inte kan ta ett skämt borde du aldrig ha gått med". Den ofta nämnda frasen var en reflektion över hur hans liv förändrats efter att han medverkade i James Bond-filmen You Only Live Twice - trots det märkliga utelämnandet av hans namn i filmens eftertexter.

Att flyga "Little Nellie" i den filmen gjorde honom till en internationell attraktion (jag hatar den moderna användningen av ordet kändis) med alla sina påtryckningar även om den verkligen hjälpte att offentliggöra hans design av autogyron. Alt sedan dess har han varit mycket efterfrågad med personliga framträdanden och reste jorden runt för att promota filmen. I hans kontor på övervåningen hade han nålat upp en kalender med alla åtaganden markerade inklusive de många besöken i sin hangar och sitt hem från klubbar, institutioner och militär personal. Det finns runt 200-300 "event" markerade varje år. Han var aldrig kritisk mot de krav som ställdes på hans tid och sade att det hade varit ett underbart liv. Orden i låten " My Way " kommer till mitt sinne!

Innan allt detta hade han haft en karriär som pilot för RAF (kungliga engelska flygflottan) trots de otroliga och ofta livshotande upplevelserna i bombkommandot under andra världskriget för vilka jag anser att han allvarligt förbisetts med en DFC för hans skickligheter som pilot (och senare i livet med bara en tilldelad MBE). Efter flera år inom forskning och utveckling, testare av konfiskerade vapen och utredare av problemen med det då nya bombjetplanet Canberra för operativa uppgifter som "armeringsofficer" på skvadronen, blev han förvånad över att av sin överordnade officer få veta att det skulle finnas få möjligheter till framsteg för honom i efterkrigstidens RAF eftersom han tillbringat alltför lång tid inom "FoU " och för lite tid "på den skarpa änden". Han avböjde att kommentera att han hade tillbringat 2 år med US Strategic Air Command där han operativt flög det gigantiska B-36 planet med en atombomb ombord och gick i pension vid 47. Detta gav honom tid att ordentligt utveckla autogyron med sin kusin Geoffrey och, som de säger, resten är historia.

Här vill jag tillägga att Ken och hans kusin även framgångsrikt byggde en flygande replika av Wallbros enmansplan på 1970-talet, den ursprungliga byggdes och flögs nära Cambridge mellan 1908 och 1910 av deras respektive pappor. Denna finns för närvarande i Ken Wallis Hall på Flixton och är mycket beundrad av besökare.

Kens världsrekord, hans många utmärkelser, intresse för motorbåtar, bilar, hans fantastiska ingenjörskonst och uppfinningar, hans "flickor" (autogyrona han byggde), andra sysselsättningar och de många extraordinära händelserna i hans liv täcks i boken (och en förkortad biografi på museets webbplats) så behöver inte upprepas här, men skrivna ord kan aldrig projicera samma känslor man upplevde vid personliga möten med Ken. Han hade ett ganska okynnigt leende, ett djupt skratt, en ganska skarp blick med huvudet lätt böjt. Jag tror att han skulle ha varit ganska formidabel som "boss" i sina yngre år och sannolikt inte ha accepterat något annat än det allra bästa från underordnade.

Ken kommer att saknas av museets medlemmar på Flixton. Han var en flitig besökare, en generös bidragsgivare och en stor ambassadör. Förutom de många professionella institutioner som välkomnade Ken som medlem, det stora antalet klubbar och liknande organ som betraktade honom med stor respekt och kärlek, kommer även många vanliga människor känna denna förlust på ett eller annat sätt. Bara en kort pratstund med honom lämnade den individuella känslan av att det var något speciellt och hans värme fick dem att känna att han skulle komma ihåg dem! Ken erkändes vart han än gick. Beundrare samlades snabbt runt honom och han brukade normalt ta fram en skrivplatta ur en ficka för att kunna signera och ge bort signerade vykort av honom flygandes Little Nellie. Jag är säker på att många vuxna utan barn har bett om ett kort för att ge till sin "avkomma".

Ken var inspirerande, en stor förebild med en sällsynt gammaldags charm och ett oklanderligt sätt för hans ålder, allt utan en antydan till storhet. Jag är nog inte ensam om att tycka att han var den farfarsfigur som vi alla skulle velat ha haft någon gång.

Norfolk var Kens hem från 1963 och jag vågar påstå att han var uppskattad av en så stor del av dess befolkning att han troligen ligger närmast efter dess mest vördade invånare: Horatio Nelson.

Hej då Ken - vår lokala hjälte och nationella skatt. Sådana som dig kommer vi aldrig se igen."
-Ian Hancock

Redaktörens anmärkning:
I juli 2010 gavs den utmärkta dokumentären Born to Bond ut på DVD för att hylla och uppmärksamma Ken Wallis extraordinära liv.

Besök Bondstars för att köpa signerade Ken Wallis foton.

Bild ovan:
Wing Commander Ken Wallis utanför hans hem i april 2012. © Ian Hancock . Alla rättigheter förbehållna.

För mer information om Ken Wallis fantastiska karriär, kolla in hemsidan tillägnad honom:
www.kenwallisautogyro.com

Taggar:

#till_minne_av

All information, text och grafik (om inte annat anges) på denna webbplats är skyddad enligt lagen om upphovsrätt. Kontakta oss för att använda någonting.

Denna webbplats stöds inte på något sätt av Eon Productions Ltd, Danjaq, LLC, Metro-Goldwyn-Mayer, Sony Pictures, United Artists, Ian Fleming Publications Ltd eller någon annan av de som innehar rättigheter för James Bond. Den drivs helt oberoende av dem på fritidsbasis och utan vinstintresse.

Bilder från James Bond filmerna © 1962 - 2015 Danjaq LLC, MGM Inc., Sony Pictures, United Artists Cooperation, Columbia Pictures Industries, Inc.

Omslagsbilder till James Bond böckerna © 1953 - 2017 Ian Fleming Publications Ltd. och Glidrose Productions Ltd.

Ansvarig utgivare: Anders Frejdh